Fem dagar, fem månader

Nu är L 5 månader. Helt otroligt vad tiden gått snabbt! Nu börjar jag förstå de där kommentarerna jag fick ganska tidigt om att "visst känns det som att L alltid funnits i ditt liv?" Jag har inte hållit med, men nu förstår jag iallafall vad folk menar, även om jag visst minns mina första 29 år ganska väl :-)
Precis som de andra 4 månaderna har jag sammanfattat den senaste månaden samt den allra första tiden.

5 dagar; Jag har fått mjölkstockning och ligger med lite feber och mår inget vidare. Att stygnen samtidigt mördar mig och jag knappt kommer ur sängen var något jag inte var förberedd på och jag är lite nedstämd. Eftersom jag mått så bra efter förlossningen trodde jag inte jag skulel må sämre efter några dagar! Maken införskaffar en badring till mig för att lindra det värsta... Dagen går ut på att pyssla om lilleman och jag tar extra tid till att fota honom vilket jag är så otroligt glad för nu! Ute öser regnet ned så inget dåligt samvete över att vi inte promenerar så långt. Grannarna kommer på besök en sväng och säger hej till L!

5 månader (jag hoppar över 5 veckor för det är ju detsamma som en månad).

Liten har blivit stor. Han har kunnat vända sig i en månad och nu drar han upp benen under sig, snurrar 180 grader när han ligger på mage, och förflyttar sig lite, lite grann. Sitter upp med stöd och sträcker sig efter saker och ting. Han har funnit nya sätt att uttrycka sig med sin röst och piper mest hela dagarna. Han älskar sin Baby-sitter och gungar i den så mycket han kan. Sömnen har stabiliserats (äntligen), vi går på babysim och livet är helt underbart!

Tänk att hans fötter förmodligen blir större än mina 37or en dag!